Hej johanna! Är det okej att jag lägger in din bild på bloggen och länkar till din blogg? Du har så otrligt fin stil och du har gett mig en massa insperation!
Kram Sussie

Kristoffer Ejnermark:
Jag tror säkert man kan se den här filmen med helt olika ögon. Var och en har sin tolkning av innehållet,det är upp till än själv att tolka filmen utifrån vad som är bra och dåligt.

När jag så att filmen var bra så har det varken med våltäkten eller någon "bad guy" att göra. Jag ser denna filmen som en film med bra budskap, han har ett mål och tänker inte bryta det, han står på sig trots att han känner lust och det medför att han ser annorlunda på kärleken och har lättare att gå vidare i livet!

Anonym: Hej Sussie, självklart är det okej, jag blir bara glad :) Kul att du gillar det jag gör, jag älskar att inspirera andra! tack!
Kram

Jag tycker bara att det är intressant ur ett vetenskapligt perspektiv hur en sådan händelse kan förbises så mycket som det gjort. Hur ofta är det som en våldtäkt uppfattas som normalt? Eller hur ofta är det som det uppfattas som den våltagnes fel?

Det måste ju uppenbarligen bero på att den personen som blivit våldtagen i detta fallet var man och inte kvinna, och detta är ju uppenbarligen en grov förnedring av både kvinnan och mannen.

Jag tycker inte detta är en liten skitsak som jag hänger upp mig på. Utan jag ser detta som ett allvarligt fenomen som borde upplysas mer så att folk kan reflektera och se sådana här uppenbarliga förnedrelser och motsägelser. Filmen var ju annars en helt vanlig amerikansk "feel-good"-film om man bortser från just våldtäkten.